Den perfekta soffan för det lilla hemmet- Ett projekt utan slut
Under de senaste två åren som jag bott här i lyan tillsammans med kille och katt har vi gått igenom tre olika sofflösningar. När jag flyttade in fanns det ett stort grått och slitet schabrak som tog upp en hel del yta. Den gråa jätten var bekväm men såg inte något vidare kul ut vilket gjorde att den efter lite överläggande åkte ut på nya äventyr. Nu flyttade det in en nättare bäddsoffa som vi båda tyckte verkade vara en supersmart lösning, då den även hade en divan med förvaring. Lyckan blev dock kortvarig, den supersmarta soffan var inge vidare bekväm att varken sitta eller ligga i. Vi stod ut ett bra tag och funderarde länge och väl på hur man skulle kunna lösa vårt soffrelaterade i-lansproblem, tills vi en dag av en slump sprang på en både välbevarad och jäkligt söt 90talist.
Jag har en konstig förkärlek för saker och ting som kan skrivas in någonstans i mellanlandet av Jäkligt-ful Vs Ful-kul-cool, jag och sambon kunde inte riktigt komma övernes vart fyndets tillhörande klädsel hamnade i denna debatt. Efter ett tag acepterade även jag att den lagom stora soffans klädsel inte riktigt passade in i hemmet oberoende av vart på ful-skalan den hamnade. Jag åkte och köpte tyg, hur många meter som helst men tydligen inte tillräkligt eftersom att sittdynorna fortfrande inte är omklädda så här någon månad efteråt. Jag har aldrig klätt om någonting så stort som en tvåsittssoffa förut och projektet var jäkligt svettigt och genererade en hel del svordomar.
Så här såg den när ut jag fortfarande var lyckligt ovetandes om vad jag givit mig in på.
Så här ser skönheten ut idag och vem vet någon gång kommer jag kanske även till skott med att göra färdigt dynorna som fortfarande inte är omklädda.
